Läs- och studiehandledning

Grov översikt över ordningen du bör göra saker i

I navigationslisten till vänster finns pdf-filer motsvarande de podcasts som nämns nedan. Filnamnen inleds med en siffra, vilket är ungefärlig ordning du bör läsa/lyssna på filerna. Exakt läsordning är dock upp till dig, med ledning av de deadlines som finns angivna i schemat. För en mer detaljerad skiss över vad som krävs för att påbörja olika laborationer, se den eminenta skiss jag gjort (som inte är så avancerad som den ser ut).

Podcasts

Alla föreläsningar utom den första finns endast tillgängliga som "Enhanced Podcasts", alltså som förinspelade föreläsningar ni själva lyssnar och ser på via dator/iPhone/iPod/iPad. Från dator kan man se/lyssna på filerna via Quicktime eller Apples iTunes. Från iTunes kan du prenumerera på podcasten genom att klicka på denna länk (och klicka jag på frågan om du vill starta en extern applikation), alternativt (om ni använder annan podcastingprogramvara eller inte får ovanstående att fungera) denna länk som ni kan prenumerera på genom "Advanced->Subscribe to podcast". Från den sistnämnda länken kan ni även hitta själva filerna som används, vilket ni kan utnyttja om ni inte vill installera iTunes, utan istället öppna dem direkt från Quicktime. Leta efter filer som slutar på ".m4b" eller ".m4a". Från iTunes kan du dubbelklicka på previewen av en podcast för att få upp den i fullformat. Använd t.ex. piltangenterna för att gå fram eller tillbaka en slide. Observera menyn "Chapters" i iTunes där du kan se ett index över alla slides. Notera att någon typ av hörlurar är lämpliga ifall ni sitter i en allmän datasal. Notera vidare att det verkar som om Quicktime för Windows inte tillät att man förstorade fönstren. I så fall rekommenderas Slidecasts istället (se nedan).

Föreläsningarna behandlar samma material som finns i litteraturen.

Slidecasts

Om du hellre vill titta på föreläsningarna direkt i din webbläsare och har hygglig bredbandsuppkoppling kan du titta på motsvarande föreläsningar som "slidecasts" istället. De flesta som vill titta via dator och är internetuppkopplade brukar välja detta alternativ, medan de som vill se föreläsningarna utan bredbandsuppkoppling eller via iPhone ska välja Podcast. Se länk i navigationsmenyn.

Om du har en iPhone eller iPod Touch

Du kan alltså ladda ner alla föreläsningar till en iPhone eller iPod Touch (eller även äldre iPods som kan visa bilder). Notera då möjligheten att se ett index över "kapitlen" i podcasten och lätt navigera mellan olika slides.

Om du utnyttjar detta under kursen är jag mycket intresserad av att ha kontakt under och efter kursen för att utvärdera hur bra eller dåligt det fungerar, samt för att försöka förbättra kvaliteten, då jag forskar på mobile learning (m-Learning).

Om du har en mobiltelefon som stöder 3gp-video och ett minneskort

Om du inte har en iPod men har en hyggligt ny mobiltelefon som stöder video på 3gp-format kan du även se föreläsningarna med bilder på mobilen. Då missar man möjligheten att hoppa framåt och bakåt mellan slides, men fråntaget det bör det fungera bra (åtminstone tekniskt sett). Testa gärna att ladda ner och packa upp den 233MB stora zip-filen i länklistan till höger och för över dem till minneskortet för din mobil. Lägg förslagsvis inte filerna i telefonens normala minne då det snabbt tar slut, utan använd gärna ett minneskort. Enstaka filer bör dock rymmas i de flesta moderna telefoners minnen. Filerna fungerar åtminstone på Androidtelefoner och Nokiatelefoner med Series 60 (men rapportera gärna till mig huruvida det går på vissa modeller).

Screencasts

Det finns även ett par screencasts där jag demonstrerar olika tekniker. Dessa är upplagda på YouTube och kan nås på fliken "kursrelaterade screencasts".

Precis som ovan gäller att jag är mycket intresserad av feedback om du testar detta eftersom jag det är väldigt intressant för min forskning.

Laborationerna

Laborationstillfällena är endast handledningstillfällen då labb-assistenten Niclas finns på plats. Ingen genomgång eller liknande kommer ske i datasalen. Det går utmärkt att börja göra laborationerna tidigare på egen hand. Alla laborationer finns på kurshemsidan, så det går att börja med valfri laboration när som helst.

Det är rekommenderat att du läst igenom hela labpeket innan du kommer till laborationstillfället, och du bör helst även ha läst, eller åtminstone skummat, de relevanta kapitlen i kurslitteraturen eller motsvarande. Se till att ha utskrifterna av de powerpointbilder som hör till motsvarande föreläsning till hands, det mesta av det som krävs i laborationerna täcks av föreläsningsanteckningarna. Alternativt kan man titta på motsvarande Slidecasts på dator samtidigt.

Diskussionsforum

I It's learning finns också en diskussionsgrupp som hör till varje laboration respektive projektet. Se till att utnyttja möjligheten att ställa frågor besvara frågor till varandra. Det är förmodligen den snabbaste möjligheten att få hjäp utöver de ordinarie labbtillfällena. Många vanliga frågor har antagligen redan ställts och förhoppningsvis besvarats av någon. Som extra morot får de som är aktiva i diskussionsforumen extra bonuspoäng.

Projektet

Det viktigaste gällande projektet är att se till att komma igång med det så snabbt som möjligt. De som börjar sent riskerar att inte hinna bli klara i tid. Du har i princip "lärt" dig allt du behöver veta för att kunna göra projektet efter lab3.

Utnyttja även här diskussionsgrupperna i It's learning och inte minst sökningar på google, även på http://groups.google.com/. Det är mycket troligt att någon haft samma problem som ni, ställt en fråga i en nyhetsgrupp och fått ett svar.

Läsanvisningar till kurslitteraturen ("XML in a nutshell")

Före varje kapitel ges en siffra inom parentes. Den anger hur viktigt det är att förstå innehållet i respektive kapitel.

• (3): Mycket centralt för kursen
• (2): Viktigt, bör kunnas
• (1): För den som vill ha djupare kunskap

XML och DTD

• (2) Kapitel 1, "Introducing XML" ger en översikt och är bra för att hjälpa läsaren förstå fördelarna med XML.
• (3) Kapitel 2, "XML fundamentals" ger en introduktion till hur man kan strukturera eget data och skapa egna märkspråk i XML. Det ger också förklaringar över centrala begrepp såsom attribut, processinstruktioner, well-formed mm.
• (3) Kapitel 3, "Document Type Definitions" förklarar valideringsbegreppet och går igenom hur man kan definiera ett märkspråk med hjälp av en DTD. För att klara laboration 1 måste du kunna detta kapitel bra.
• (1) Kapitel 21, "XML Reference". Referenskapitel. OBS! Exemplen på sid 369 och 370 är bra för att konkretisera grundläggande begrepp och kan rekommenderas till alla.

Namespaces, XML Schema

• (3) Kapitel 4, "Namespaces" förklarar behovet av namespaces, hur prefix binds till en URI, kommenterar problemen med DTDer och Namespaces. Om du vill göra utvidgningen på lab 1, är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för hur namespaces fungerar.
• (1) Kapitel 17, "XML Schemas" jämför först Schemas med DTDer. Därefter görs en gedigen genomgång av hur Constraints kan beskrivas med ett XML Schema. XML Schemas är ganska komplicerat och är därför sett som överkurs. Den frivilliga delen på lab 1 behandlar dock detta, och ger bonuspoäng.
• (1) Kapitel 22, "Schema Rererence är referenskapitlet, och är lämpligt att ha till hands för de som vill göra extradelen på laboration 1.

XSLT, XPath

• (3) Kapitel 8, "XSL Transformations" hur XSLT fungerar, och ger också exempel på hur man kan göra transformationer från en kommandorad med XSLT-processorn Xalan. De viktigaste elementen från XSLT-namespacen och deras betydelser gås igenom med exempel.
• (2) Kapitel 9, "XPath" behandlar hur fragment av XML-strukturer kan hittas med XPath. Då XPath är det som används vid mönstermatchning i XSLT är det viktigt att ni kan de vanligaste uttrycken i ryggmärgen. De mer komplicerade delarna är inget krav för att klara godkänt på kursen, men är mycket bra att kunna.
• (2) Kapitel 23, "XPath Reference" är referenskapitlet för XPath, och beskriver de mer avancerade delarna av XPath på ett lättläst format.
• (2) Kapitel 24, "XSLT Reference" är referenskapitlet för XSLT, och precis som kapitel 23 är det en koncis och lättbegriplig beskrivning av de mer avancerade delarna av XSLT.

Metadata, RSS, RDF

• (2) Sid 61-65 i XML in a nutshell handlar primärt om Namespaces, men exemplen är just RDF + Dublin Core.
• (1) Sid 101-105 beskriver WordprocessingML, Microsofts XML-baserade ordbehandlingsformat.
• (2) Sid 270-271 beskriver kort RDF och RSS.
• (2) w3schools har bra, kortfattade tutorials. På http://www.w3schools.com/rdf/ finns en tutorial för RDF, och på http://www.w3schools.com/rss/ finns en om RSS.
• (1) Den officiella platsen för Dublin Core finns på http://dublincore.org/
• (1) Den officiella platsen för NITF finns på http://www.nitf.org/ (som vidarebefordrar till aktuell sida på IPTC)
• (1) Den officiella platsen för NewsML finns på http://www.newsml.org/ (som även den vidarebefordrar till aktuell sida).

XSL-FO, XLink, XPointer

• (1,5) Kapitel 10-11 behandlar XLinks och XPointers.
• (3) Kapitel 14 behandlar XSL-FO.
• (1) På http://www.w3.org/TR/xquery/ finns rekommendationen för XQuery.
• (2) På http://www.w3schools.com finns som vanligt bra, kortfattade tutorials om samtliga dagens ämnen.

Device Indepencence

• (3) W3Cs sida för "Mobile Web Initiative"
• (3) Device Indepencence Principles (125KB) beskriver de viktigaste principerna för Device Independence
• (3)Authoring Challenges for Device Independence (200KB) är ett W3C-draft som beskriver de problem en publicist som vill publicera enligt principerna för Device Indepencenceställs inför.
• (1) Glossary of Terms for Device Independence(53KB) beskriver terminologin.